IL ROMANISTA

För tio år sedan svor jag en ed. Jag svor på att föralltid finnas vid er sida, på att föralltid kämpa vid er sida. Jag svor på att älska er, dyrka er och heja på er. Jag svor på scudetton jag såg er lyfta upp i himlen och på Tottis långa hår att föralltid vara en trogen romanista, att föralltid vara en gulröd supporter. Mitt hjärta, det delade jag upp i två bitar; ena halvan gul och andra halvan röd. Innuti mitt hjärta låste jag chärleken till världens finaste lag, till världens bästa lag. Jag låste in chärleken som skulle leva vidare trots att jag tagit farväl av denna värld, trots att jag blivit slukad i världens mörkaste undergång.

Jag svor på att följa er vart jag än befann mig, jag svor på att följa er vart jag än hade besatt mig och jag svor heligt på hela mitt liv att älska er från djupet av mitt hjärta, jag svor heligt på att aldrig glömma er eller lämna er. I motgång och medgång har jag alltid funnits vid er sida, i motgång och medgång har jag alltid försvarat er och älskat er mer och mer för varje dag som gått -jag har gjort allt för er, allt, trots att ni flera gånger lyckats rasa samman min värld, trots att förlusterna varit något jag inte klarat av. Jag svor på att inte gråta, på att inte fälla en enda tår men det ligger enormt stor sanning på att även de starka faller ner.

En förlust tar inte enbart lång tid att smälta utan den orsakar även faktorer ingen hade räknat med men i slutändan lyckas den ändå alltid visa hur det lönar sig med lite blod, svett och tårar. Den lyckas alltid visa hur det lönar sig att vänta på något gott för den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Jag vet att det är svårt när det inte går som man vill, jag vet att det är svårt när det känns att hela världen inte räcker till men när världen inte är rättvis och chärleken håller på att bli svag är det inte solen som kommer lysa upp din dag, det gör Roma när de vinner, det gör Roma med sitt skimmer -för då påminns vi allihop om hur starkt den inre glöden brinner!

För när Roma vinner försvinner alla bekymmer, när Roma vinner rinner alla hinder! Då känns det som om man svävar uppe i himlen och kollar ner på alla vimmel! Då känns det som om man befinner sig i en annan värld, att man befinner sig i en ny sagolik färd. Man ser fjärilarna flyga bland molnen, man börjar undra hur de kom dit när de bara för en liten stund sedan fanns i din inre själ och man känner glädjen, man känner ruset, lyckan, framgången, chärleken. Man känner alla känslor på en och samma gång. Man känner sig så aktiv, så full av liv.

AS ROMA; jag älskar er, jag dyrkar er och jag kommer föralltid att heja på er. Jag kommer föralltid vara en trogen romanista, jag kommer föralltid vara en gulröd supporter. Varje tår, varje förlust och varje vinst kommer i slutändan löna sig, den kommer visa världen om vilken fantastisk kamp det var, om vilken fantastisk berg-och dalbana vi har varit med om. Vi är vargar, vi är romanisti -och det är vi som har det stora hjärtat som fortfarande har mycket att ge, som fortfarande har mycket att visa er. Ingenting är slut än, ingenting är över. Det här är bara början -bara början om resan till den fantastiska triumfen hela världen kommer att se! SEMPRE FORZA ROMA!